Från hjärtat

Välling på kvällen, mer mat på dagarna, ersättning, amma mer... you name it, jag har testat allt nu men det blir ändå inga bättre nätter här så jag ska inte skriva något mer efter det här om våra pissiga nätter nu, blir till att likställa bloggen med klagomuren annars och inte speciellt roligt att gå tillbaka att läsa, ett bra preventivmedel kanske ;) Men tålamodet blir inte det bästa med lite sömn, eller mitt tålamod blir inte det bästa iaf.
 
Men igår kände jag mig så otillräcklig som mamma och kändes som att hjärtat skulle gå sönder... Jag hann som vanligt bara tänka tanken att gå och lägga mig så vaknade Valter, ville bara bli buren eller ligga i min famn och somnade då direkt men så fort jag la ner honom så vaknade han och var ledsen. Efter ca 1,5 timme trodde jag att jag skulle kräkas av trötthet och tålamodet höll på att ta slut... då väcker han naturligtvis även stackars Felicia som också blev ledsen för hon var så trött. Hon ville då att jag skulle lägga mig med henne så hon kunde somna om, detta blev väldigt svårt då Valter bara grät om jag la mig ner....så tillslut sätter jag mig bara ner och tårarna sprutade på mig, där tog allt bara slut, jag gav upp helt enkelt. Stackars Felicia tittade på mig med stora ögon men någonstans var det som att både hon och Valter förstod så helt plötsligt så somnade dom både brevid mig i sängen  samtidigt som jag försökte vagga Valter med ena armen och strök Felicia på pannan med den andra ♥ Valter fortsatte sen och vakna varannan timme ungefär hela natten och sov jätteoroligt, känner mig hjälplös nu och har insett att det är som det är och det blir som de blir, jag hoppas inte på något längre... var väldigt typiskt att det skulle bli såhär just när A är borta så länge. Men snälla snälla tomten, jag önskar mig en natts sömn i julklapp.
 
Imorse så var det första Felicia sa när vi vaknade, "mamma, du grinade igår" . Jaa sa jag, det var för att Valter bara vaknade hela tiden och jag orkade helt enkelt inte när jag även ville hjälpa dig. Då sa hon igen " men det är inte Valters fel att du grinade mamma, det är för att du är trött och behöver sova. När Andreas kommer hem ska jag säga till honom att ni kan läsa saga varannan kväll så du får vila lite" Behöver jag säga att det brast igen...
 
Älskade barn jag skulle gå genom eld och vatten för er skull, även om jag inte alltid gör det så bra så gör jag mitt bästa ♥
 

Kommentarer
Postat av: Anna Stenberg

Åh, skulle gjort precis det samma! Klaga på du bara, det brukar kännas lite bättre då. Du är en toppen mamma, glöm inte det.

Önskar att du får sova lite bättre snart!
/Anna

Svar: Tack fina Anna, skön att höra att fler skulle reagera likadant. Känns redan bättre ;)
Kram!
Anna

2012-12-12 @ 16:56:20

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0